Utredning personlig assistans
När du ansöker om personlig assistans är det kommunens och/eller försäkringskassans biståndshandläggare som utreder om du har rätt till personlig assistans. Genom en utredning om personlig assistans som baseras på de aktuella förutsättningarna kommer de fram till vilken hjälp du behöver och hur många timmar i veckan du behöver hjälp.
Utredningen görs för att avgöra om situationen uppfyller kriterierna för beviljande av ekonomiskt bistånd.

Så går utredning till
Biståndshandläggaren som utför utredningen om personlig assistans kommer att ställa frågor om all relevant information de behöver för att kunna fatta ett beslut om ansökan. De kommer också titta på intyg avseende de medicinska förutsättningarna. Har du andra insatser i dagsläget kan de komma att vilja kontakta dessa såsom förskola, skola, korttidsboende m.m.
Förutom att kontrollera dessa detaljer kan utredarna också tala med personer som t.ex. familjemedlemmar eller läkare som känner till situationen mer i detalj. Detta är för att se till att rätt nivå av stöd tilldelas samt för att identifiera eventuell falsk eller vilseledande information.
En utredning om personlig assistans är en nödvändig del av processen för många sökande, men den kan också vara väldigt påfrestande. Under utredningssamtalet så ska man redogöra för sina, eller sin anhöriges, mest intima behov. Man ska redogöra för hur många minuter varje moment tar, hur många moment det är och i vilken ordning de utförs. Det är dessutom högst osannolikt att utredaren kommer godkänna de tider som man anger.
Det kommer att prutas och nekas av olika anledningar, med den gemensamma nämnaren att det lätt känns som en misstro ifrån myndigheten och handläggaren. Det är med anledning av detta av yttersta vikt att man förstår processen, vet vilka intyg man behöver och har någon som kan stötta dig, såväl praktiskt som mentalt. Ta därför hjälp av oss så säkerställer vi tillsammans att utredningen går som önskat.
Grundläggande behov inom personlig assistans
För att beviljas personlig assistans måste du behöva hjälp med något eller några av de grundläggande behoven och enligt LSS anses följande falla inom ramarna för grundläggande behov.
Dessa grundläggande behov ses över i en bedömning av en persons funktionsförmåga och behov av hjälp med olika aktiviteter. Det kan även i vissa fall vara aktuellt att genomföra en s.k. ADL-bedömning, ADL är en förkortning som för ”Aktiviteter i dagliga livet”. Du kan läsa mer om hur en ADL-bedömning går till här.

Andning
Behöver du hjälp med din andning i form av t.ex. Andningshjälp med maskiner såsom CPAP eller BIPAP kan ingå här, men även andningsgymnastik, PEP-mask, syrgas, inhallationer, slemsugning, användande av hostmaskin och övervakning.
Personlig hygien
Behöver du hjälp när du går på toaletten, med att duscha, tvätta händerna eller torka dig i ansiktet efter att du ätit mat? Då kan tiden som det tar för den hjälpen räknas som ett grundläggande behov. Du behöver redovisa dels antalet tillfällen per dag, dels tidsåtgången vid varje tillfälle.
Måltider
Behöver du hjälp med att någon matar dig, eller får du mat via sond? Då kan tiden som det tar för den hjälpen räknas som ett grundläggande behov. Du behöver redovisa dels antalet tillfällen per dag, dels tidsåtgången vid varje tillfälle.
Att klä av och på sig
Behöver du handgriplig hjälp för att ta av- och på dig dina kläder? Då kan tiden som det tar för den hjälpen räknas som ett grundläggande behov. Du behöver redovisa dels antalet tillfällen per dag, dels tidsåtgången vid varje tillfälle. Endast tid för “inomhuskläder” räknas, inte tid för t.ex. Skor eller jacka.
Kommunikation
Behöver du hjälp med att kommunicera med din omgivning pga fysisk eller intellektuell funktionsnedsättning? Då kan tiden som det tar för den hjälpen räknas som ett grundläggande behov. Du behöver redovisa dels antalet tillfällen per dag, dels tidsåtgången vid varje tillfälle.
Aktiverings- och motiveringsinsatser
Har du inte möjlighet pga en psykisk funktionsnedsättning att uppfylla dina grundläggande behov? Dvs skulle man i teorin kunna påstå att du kan utföra ett moment då du har den fysiska kapaciteten men i praktiken saknar mental förmåga att utföra momentet? Då kan tiden det tar att hjälpa dig att utföra momentet räknas som ett grundläggande behov i sin helhet.
Förebyggande stöd
Har du behov av övervakning eller förebyggande stöd under större delen av dygnet för att förhindra att du skadar dig själv, andra människor eller egendom? Då kan tid under dygnet som du behöver den typen av övervakning räknas som ett grundläggande behov.
Egenvård
Har du behov av stöd löpande under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär att det finns fara ditt liv eller allvarlig risk för din fysiska hälsa? Då kan tiden under dygnet där du behöver den typen av stöd räknas som ett grundläggande behov. Här under kan t.ex. övervakning pga epilepsi, speciell medicinteknisk utrustning eller medicinsk behandling såsom med syrgas eller diabetesbehandling ingå.