Lagen om assistansersättning (1993:389) är en svensk lag som syftar till att ge personer med funktionsnedsättningar möjlighet att få ekonomiskt stöd för att kunna köpa assistans. Assistans innebär hjälp med olika sysslor i vardagen.

En person med funktionsnedsättning kan ansöka om assistansersättning från försäkringskassan eller sin kommun, och om ansökan godkänns, får personen ett ekonomiskt stöd som kan användas för att köpa assistans.

Lagen är till för att ge möjlighet för personer med funktionsnedsättningar att delta i samhällslivet på lika villkor med andra, samt ge personer med funktionsnedsättningar möjlighet att leva ett så självständigt liv som möjligt.

Det är viktigt att notera att det finns vissa kriterier som måste uppfyllas för att få assistansersättning, som till exempel att man måste ha en funktionsnedsättning som medför att man behöver assistans och att man måste vara bosatt i Sverige.

Om det är kommunen som beviljat assistansersättning så är det inte säkert att de följer den statliga schablonen för assistansersättning. Kommunen kan ha en egen schablon, eller ett annat system för att avgöra “skäliga kostnader för assistans”.

Schablonersättningen räknas upp varje år med en procentsats som regeringen bestämmer.

För den som beviljas ett beslut om personlig assistans från försäkringskassan så innebär beslutet att försäkringskassan varje månad betalar ut ett sk. Schablonbelopp till sk. Anordnare som personen valt för att få hjälp av med att ordna sin personliga assistans. Schablonbeloppet är tänkt att täcka samtliga kostnader förknippade med utförandet av den personliga assistansen såsom lön, OB, sociala avgifter, pension, semesterersättning m.m. Schablonen ska även täcka kostnader för arbetsmiljö, administrationsavgift, resekostnader och/eller boende m.m.

Om du har en stor andel OB på grund av assistans dygnet runt eller extra behov av lång introduktion eller utbildning för dina assistenter så kan du beviljas ett sk. Förhöjt schablonbeloppet är 12% högre än det normala schablonbeloppet.

Schablonersättningen räknas upp varje år med en procentsats som regeringen bestämmer.

Schablonersättningen har ökat med vanligtvis 1,5% per år de senaste åren.